I onsdags fyllde jag 23 år och för första gången någonsin väcktes jag inte av familjen som med morgonhesa röster sjungandes ställer ner en frukostbricka på sängen. I år vaknade jag av J, som pussade mig på pannan och viskade "grattis på födelsedagen" innan vi båda drog på oss träningskläderna. När vi kom hem från våra pass köpte vi färskt bröd, dukade upp en riktig brakfrukost och sjönk ned i soffan.
På eftermiddagen bjöd jag på tårta hemma i byn, familjen, farmor och farfar, grannen, kusinerna och hela ligan, förutom mormor och morfar som tyvärr inte kunde komma, var där för att gratta mig och jag kände mig barnsligt lycklig i hela kroppen.
Efter några timmar kramades vi hejdå, dukade undan och kvar var mamma, pappa, Johannes och min kusin Bea. Att J, lillebror och Bea hade någon slags hemlighet hade jag listat ut, men vad det var hade jag (nästan) ingen aning om. När de skickade iväg mig på skattjakt med förmaningen att de sett rövare gömma något i skogen var jag antagligen den lyckligaste tjugotreåringen på jorden.
Spegels är en av badplatserna i byn och den första ledtråden tog mig dit. Jag älskar skattjakter och gjorde en till Johannes när
han fyllde år, och en heldagsjakt till mina föräldrar för ett par år sedan. Vid spegels hängde ett knippe balonger ute på flytbryggan, och i en buske på stranden hängde ännu fler.
I busken hängde även en bikini, en handduk, varmt ombyte och en påse med mitt favoritlösgodis. Det var kallt i luften och tomt vid badet förutom några barn som nyfiket höll koll på mig medan de lekte i vattnet, jag hade ju kunnat be dem hämta ledtråden åt mig, men det kändes som fusk, så jag fick helt enkelt byta om och hoppa i. Barnen erkände snabbt att de hade tjuvläst min ledtråd, ställde tusen frågor om skattjakten och önskade mig lycka till innan vi på tre hoppade bomben samtidigt från bryggan - ren och skär sommarglädje.
Nästa ledtråd fanns här, vid fågeltornet. För alla som hör till familjen är det självklart att denna ledtråd leder hem till farmor och farfar, så jag cyklade dit och möttes av ännu fler ballonger.
Farmor välkomnade mig och förklarade snabbt att hon skulle hjälpa mig till nästa ledtråd, och la en filt över mitt huvud. Jag hade hela tiden en tanke på att slutet av skattjakten skulle kunna vara på sjön, kanske på någon ö eller vid stranden, men farmor satte mig i bilen och körde mig på skumpiga grusvägar genom skogen. Hon förvillade mig lite genom att ta andra vägar än de vanliga, men jag kände ändå åt vilket håll vi var på väg, och den steniga, gropiga vägen upp på Björkberget är svår att inte känna igen. När hon sedan sa att jag fick titta möttes jag av det här;
Marschaller och bilar jag både kände och inte kände igen, platsen kallas Helgedomen och här finns ett vindskydd med en stor eldstad. Jag klev ur bilen och fick svårt att andas, pirret i kroppen liksom tog över hela mig när solen stod i absolut perfekt läge för att fylla skogen med ett guldaktigt sken. Ingen syntes till och det tog någon minut innan dessa tokiga, knäppa, underbara, fantastiska människor hoppade fram och ropade GRATTIS!
Ungefär här kom jag av mig med fotandet, jag var alldeles för upptagen med att ta in allt detta. Magda, Jasmine och Viktor var där, mamma och pappa var där, Maria var där och så självklart dessa tre tokstollar som ordnat alltsammans. Vi grillade korv, lyssnade på musik och frågade ut varandra om skattjakten. Jag är så enormt tacksam över att ha alla dessa människor i mitt liv! Hela grejen var (och är) så himla fin och jag kan på riktigt inte tacka tillräckligt, tack igen Petter, Bea och Johannes för att ni gav mig världens finaste tjugotreårsdag! ♥♥
Svar:
Tack snälla du!
Cornelia
Svar:
Ja, verkligen! :D
Cornelia
Svar:
Tack snälla!
Cornelia
Svar:
Tack så mycket! Ja, den var HUR bra som helst! :)
Cornelia
Svar:
Det var det verkligen! Tack snälla :)
Cornelia
Svar:
Det var den, mums!
Cornelia
Svar:
:)
Cornelia
Svar:
Ja, verkligen! Jag blev så lycklig!
Cornelia
Svar:
Tack snälla du!
Cornelia
Svar:
Det var det, på alla sätt!
Cornelia
Svar:
Tack snälla! Det var det verkligen :)
Cornelia
Svar:
Tack snälla du, vad glad jag blir!
Cornelia
Svar:
Det var hur mysigt som helst! :)
Cornelia
Svar:
Tack så mycket!
Cornelia
Svar:
Tack snälla du! Det var den :)
Cornelia
Svar:
Det var det verkligen!
Cornelia
Svar:
Ja, verkligen! Det var det helt klart :)
Cornelia
Svar:
Tack snälla! Ja, verkligen, det var helt otroligt :)
Cornelia
Svar:
JAG VET <3 Dog typ lyckodöden av att ha så fina människor. Världens bästa tjugotreårsdag! :)
Cornelia
Svar:
Ja, verkligen!
Cornelia
Trackback
26-åring från Dalarna med stort intresse för foto & inredning. Drömmer om resor, inredningsjobb & lyckliga dagar. Hämtar kraft & glädje hos familj, på hockeyplanen & under stjärnklara natthimlar.
